Regler för privatlån i Sverige efter juli 2025

Intro

Den här sidan ger en saklig översikt över de regler som styr privatlån, konsumentkrediter och låneförmedling i Sverige. Den fokuserar på den lagändring som trädde i kraft 1 juli 2025, vad övergångsperioden fram till 31 juli 2026 innebär och vilka regler som gäller för marknadsföring av krediter. Innehållet är generell information och utgör inte juridisk rådgivning. Kontrollera alltid primärkälla och datum innan beslut fattas, eftersom regelverket kan utvecklas vidare.

Vad ändrades 2025?

Den 1 juli 2025 trädde en regelförändring i kraft som koncentrerade rätten att ge eller förmedla konsumentkrediter till banker och kreditmarknadsbolag — alltså aktörer som står under Finansinspektionens (FI) tillsyn enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse (2004:297).

I samband med ändringen upphävdes lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter. Tidigare hade konsumentkreditinstitut (KK-institut) tillstånd att lämna konsumentkrediter under denna separata lag. Efter 1 juli 2025 är den separata kategorin avvecklad, och berörda aktörer behöver antingen ansöka om tillstånd som bank eller kreditmarknadsbolag eller upphöra med sin utlåningsverksamhet.

Konsumentkreditlagen (2010:1846) ligger fast som det centrala konsumentskyddet. Krav på effektiv ränta, kreditprövning, näringsidkares informationsplikt och måttfullhet i marknadsföringen gäller på samma sätt som tidigare.

Vem får lämna eller förmedla konsumentkrediter?

Efter regelförändringen är huvudregeln att konsumentkrediter får ges eller förmedlas av:

• Banker med tillstånd att bedriva bankrörelse enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse (2004:297).
• Kreditmarknadsbolag med tillstånd att bedriva finansieringsrörelse enligt samma lag.
• Utländska aktörer som har tillstånd i ett annat EES-land och bedriver verksamhet i Sverige enligt EU-regler om gränsöverskridande verksamhet.

Tillstånd och löpande tillsyn handhas av Finansinspektionen, som driver ett företagsregister över aktörer med olika typer av tillstånd. Registret är sökbart på fi.se/sv/vara-register/foretagsregistret/ och är primärkälla för att kontrollera om en specifik aktör har tillstånd att lämna eller förmedla konsumentkrediter. Att en aktör marknadsför privatlån eller samlingslån betyder inte att aktören själv är kreditgivare — den kan vara en låneförmedlare som vidarebefordrar ansökningar till banker eller kreditmarknadsbolag.

Övergångsperioden till 31 juli 2026

För konsumentkreditinstitut som hade tillstånd enligt den upphävda lagen (2014:275) finns en övergångsperiod fram till 31 juli 2026. Under övergångsperioden får befintliga aktörer enligt nuvarande information från Finansinspektionen fortsatt bedriva sin verksamhet medan en ansökan om bank- eller kreditmarknadsbolagstillstånd hanteras, eller medan utlåningen avvecklas.

Vad detta innebär i praktiken kan se olika ut för olika aktörer. Vissa väljer att ansöka om bank- eller kreditmarknadsbolagstillstånd, andra avvecklar utlåningen helt, och i några fall sker övergång genom att verksamhet förvärvas av en redan tillståndspliktig aktör.

Den exakta innebörden av övergångsregeln för en specifik aktör behöver läsas i kombination med Finansinspektionens senaste information och de övergångsbestämmelser som gäller för det enskilda tillståndet. Datum kan flyttas eller ändras genom myndighetsbeslut, så aktuell status bör alltid kontrolleras direkt hos FI.

Regler för marknadsföring av krediter

Marknadsföring av krediter regleras främst av konsumentkreditlagen (2010:1846) och marknadsföringslagen (2008:486). Konsumentverket har det centrala tillsynsansvaret för efterlevnaden.

Kärnkraven är att kreditmarknadsföring ska vara måttfull, saklig och balanserad. Det innebär bland annat:

• Att kredit inte får framställas som en bekymmersfri lösning på ekonomiska problem.
• Att effektiv ränta ska anges på ett tydligt sätt när en räntesats nämns i marknadsföringen.
• Att representativa exempel ska användas när villkor presenteras.
• Att aggressiva, stressande eller pressande element ska undvikas.

Måttfullhetskravet och hur det tillämpas i konkreta kampanjer har varit en central del av Konsumentverkets tillsynsarbete under senare år. Hur otillåten eller missvisande kreditmarknadsföring kan kännas igen från konsumentens sida finns sammanfattat i guiden om oseriösa låneerbjudanden.

Vad får en guidesajt göra och inte göra?

En konsumentguide om privatlån — som Lånförklarat — är inte ett tillståndspliktigt finansiellt företag. Sajten är publisher och tillhandahåller generell konsumentinformation. Det innebär att sajten:

Får göra:

• Publicera generella förklaringar av kreditbegrepp, kostnader och risker.
• Hänvisa till lagar, myndighetsinformation och primärkällor.
• Länka till externa, tillståndspliktiga aktörer för den som vill ansöka.
• Använda tydligt märkta affiliatelänkar i HTML där sådana förekommer.

Får inte göra:

• Ta emot, behandla eller vidarebefordra låneansökningar.
• Ge individuell kreditrådgivning eller matcha en användare mot en specifik kreditgivare baserat på personliga uppgifter.
• Marknadsföra sig själv som kreditgivare eller kreditförmedlare.
• Använda formuleringar som antyder att sajten utvärderar låntagarens ekonomi och rekommenderar ett enskilt lån.

Hur Lånförklarat hanterar gränsen mellan information och kommersiellt innehåll, och varför affiliatelänkar inte förekommer i Markdown- eller JSON-versionerna, framgår av affiliatepolicyn.